Vilda fåglar

Fåglar som måsar, duvor, skator och kajor kan upplevas som ett problem när de flyttar in i städerna. De väsnas, förorenar och uppträder ibland aggressivt. Här hittar du information om möjliga åtgärder men även tips för dig som uppskattar fåglarna.

Enligt miljöbalken är det ägaren som har ansvaret för att säkra sin fastighet från olägenheter orsakade av vilda djur, skadedjur och liknande. Det är alltså fastighetsägarens ansvar att förhindra att fåglar samlas eller bygger bo på hustak eller i skorstenar. Jaktlagen sätter dock upp vissa regler för vad man får göra för att freda sig.

Avskjutning av fåglar är enbart en kortsiktig lösning som dessutom dras med vissa svårigheter. Fåglarna rör sig mellan stad och landsbygd och flyttar också delvis efter årstid, vilket innebär att avskjutna fåglar snabbt ersätts av nya individer. Oftast samlas kajor i städerna nattetid eftersom de uppskattar våra gatlyktors sken – det minskar risken att bli överraskad av rovdjur. Men samtidigt innebär det att de största mängderna kajor syns i skymningen, när det blivit för mörkt för en skytt att se ordentligt. Försöker man skrämma bort dem lär de sig också snabbt att faran inte är på riktigt.

Förslag på åtgärder för fastighetsägare
  • Rensa takrännor från gamla bon och glesa ut närliggande träd (fåglarna föredrar lagom tjocka grenar).
  • Vajer kan sättas upp på mindre utsatta platser, exempelvis längs takrännor, för att hindra större fåglar från att sätta sig.
  • Piggar kan också sättas på kanter och avsatser och hindrar fåglarna från att sätta sig eller bygga bo.
  • Nät kan spännas över tak, väggar eller större öppningar. Maskstorleken väljs efter vilka fåglar man vill hålla borta.
  • Det finns produkter som utgörs av en klibbig massa som man lägger ut i strängar och som gör att fåglarna tycker det är obehagligt att sätta sig där.
  • Uvbulvaner eller rovfågelssiluetter kan sättas upp för att skrämma bort fåglar, men fungerar sällan bra med kajor.
  • Ögonattrapper (runda skivor som ser ut som rovfågelsögon) kan också sättas upp, exempelvis på balkonger, för att skrämmas.
  • Ljudskrämmor sänder ut ljudet av en fågel i nöd, vilket leder till att fåglarna uppfattar platsen som otrygg. Beroende på ljudet finns risk att boende störs.
  • Sök på ”fågelsäkring” på Internet för att hitta mer information.
Om man vill mata fåglar

Att mata fåglar i sin egen trädgård är naturligtvis en trevlig sysselsättning, men speciellt när man bor i tätorten finns det flera saker att tänka på:

  • I staden finns många kajor, skator och duvor som definitivt inte behöver extra mat. De förekommer ofta i sådana mängder att de orsakar olägenhet med spillning och oväsen.
  • När maten slängs eller tillåts samlas på marken drar den till sig råttor och möss. Råttorna trivs också om maten läggs ut nära buskage där de kan gömma sig.
  • När fåglarna får maten på marken kan deras spillning sprida sjukdomar. (Detta gäller naturligtvis även för andra matplatser där de kan förorena maten.)
  • Bäst är att använda ett fågelbord som rengörs mellan varven eller en fröautomat. Placera dem på en öppen yta med träd eller buskar en liten bit bort. Även småfåglarna vill kunna gömma sig för till exempel katter och rovfåglar. Kom ihåg att rengöra nedanför matplatsen så att inte överbliven mat drar till sig råttor.
  • Enligt brittiska forskare är bröd inte särskilt bra för fåglar. Det innehåller för lite näring som de kan tillgodogöra sig. Bättre är att mata med till exempel feta frön, talg och bär. Läs på om de fåglar du vill ha på ditt fågelbord! Mata också lagom mycket, så att det inte blir mat kvar över natten. Annars finns åter risken för att andra djur dras till matplatsen – och att de sprider ut den utanför din trädgård.
  • Bor du i hyreshus (eller bostadsrätt) vill antagligen varken fastighetsägaren eller dina grannar att du matar fåglar på ett sätt som skräpar ned eller drar till sig oönskade djur. Hör därför efter med din fastighetsägare innan du börjar mata fåglar på balkong eller utanför fönster.
  • Många fåglar flyttar sig vintertid till en plats där de kan hitta mat - om de matas av oss människor händer det att de inte flyttar så som de annars skulle göra. Exempelvis änder följer under vintern öppna vatten och mattillgång. Om de matas på vintern stannar de på en plats där de sedan inte klarar sig utan stödutfodringen. Änder bör heller inte matas med bröd, de mår bäst av havrekross eller vegetabiliskt hönsfoder.
  • Om fågelmatningen bedöms utgöra en olägenhet för människors hälsa utifrån miljöbalken, kan Västra Mälardalens Myndighetsförbund begränsa eller förbjuda matning av vilda djur.

Senast uppdaterad:

Kontakt

Västra Mälardalens Myndighetsförbund

Besöksadress:
Gunnarsrovägen 4, Arboga

Postadress:
Box 19, 732 21 Arboga

Öppettider
måndag-fredag: 9.00-12.00 och 13.00-15.00
Alla röda dagar har kontoret och växeln stängt.
Dag före röd dag stänger vi 12.00.

Ansök eller komplettera dina ärenden enkelt i våra e-tjänster. De hittar du på:e-tjänster